The Forest and Saami Museum
Gammplatsen

Gammplatsen is beautifully situated on a peninsula in the Ume River. It used to be a gathering place for Sami, settlers and traders. Church weekends were celebrated here several times a year and markets and parliaments were held. Actors at Gammplatsen today are the Forest and Saami Museum, Lycksele Hembygdsgille and Lycksele Sameförening.

Opening hours & prices

Contact

Opening hours

See our opening hours & prices here!

Video of the Month

From the collection of Forskningsstiftelsen Skogsarbeten, now Skogforsk.

Watch earlier videos here!

Instagram

Nu finns äntligen den efterlängtade boken "Sápm

Nu finns äntligen den efterlängtade boken "Sápmis jättinna - Sanningen om Långa Lappflickan" av Åke Lundgren i museibutiken!

I morgon, torsdag 10 oktober, är det författarbesök på Lycksele bibliotek där Åke Lundgren och Mats Jonsson berättar om Christina Catharina Larsdotter, för många känd som Långa lappflickan och Stor-Stina.
För mer information kan ni läsa på Lycksele biblioteks sida.

Förra veckan var Mikkel och Lars i väg till Borg

Förra veckan var Mikkel och Lars i väg till Borgafjäll och familjen Kroiks tre visten i Sodtme (Sutme) tillsammans med Samiska kulturarvsnätverket.

Ni har väl inte missat att vi har pysselböcker i

Ni har väl inte missat att vi har pysselböcker i museibutiken? 🤩
Just nu har vi köp 3 betala för 2.

Idag har vi öppet 12-16 och på söndag 12-16.
Trevlig helg!

Som museum har Skogs- och Samemuseet ett uppsökan

Som museum har Skogs- och Samemuseet ett uppsökande uppdrag. Under 2024 kommer vandringsutställningen om Öreälven att sättas upp på olika boenden i Lycksele. Öreälvsutställningen har tidigare varit en vandringsutställning som bl.a. har visats på museet. Nu har vår museipedagog Lars och museitekniker Johannes flyttat utställning till ett nytt boende. Utställningen finns nu att se på Skogsgläntan.

Boktips! Min kärlek till detta folk: frälsning

Boktips!

Min kärlek till detta folk: frälsning och förtryck – farfars tid i Sápmi.

"Under en dramatisk tid i norra Sverige, präglad av tvångsförflyttningar av samer, nomadskolor och rasbiologi, var författaren Johanna Westesons farfar präst i Övertorneå, Karesuando och Gällivare. I augusti 2024 kom Johannas bok Min kärlek till detta folk: frälsning och förtryck – farfars tid i Sápmi. I boken utforskar hon både vilken roll hennes farfar, Hjalmar Westeson, spelade i samepolitiken men också hur det koloniala arvet präglar Sverige och Sápmi idag. Boken är en resa i tid och rum, en djuplodande och personlig undersökning av den svenska kolonialismen, fördomar, kyrkans starka roll i samepolitiken och rasism då och nu."

Boktips nr 2. "Majalis är tilltufsad av den stor

Boktips nr 2.

"Majalis är tilltufsad av den stora världen och den olyckliga kärlekens grymhet när hon återvänder till föräldrahemmet från Dublin. Bakom det ombonade och bekanta anas att det inte heller hemma i tryggheten alltid varit ljust. Nu är båda föräldrarna döda och Majalis bläddrar i moderns dagbok i jakt på svar. Samtidigt bildar hon en treenighet med grannarna Stigga och Torsten för att försöka få stopp på den hotande exploateringen av marken och berget. Berget, ja På 1600-talet brottades på samma plats en kvinna vid namn Nienna mot herrarnas råa ignorans av naturens krafter.

I Mödramärg fördjupar sig Tina Harnesk i en annan del av den samiska historien och sin egen lulesamiska släkts öden. Vi får följa två kvinnoöden i två tidsåldrar. I fokus står såväl moderskap som exploateringen av Sápmi. Berättat med Tina Harnesks varma unika språkglädje som känns igen från den hyllade debuten och Årets bok-vinnaren Folk som sår i snö. Det nutida gruvhotet i Mödramärg är fiktivt, men just nu pågår ett flertal liknande processer runt om i Sápmi där samer och naturskyddsorganisationer slåss för att freda markerna."

Boktips! "Stinas jojk är den fascinerande berä

Boktips!

"Stinas jojk är den fascinerande berättelsen om Stina Larsdotter, sameflickan som inte slutade växa.

När hon levde i mitten av 1800-talet var det inte ovanligt att människor med udda utseenden visades upp mot betalning, och Stina lät sig övertalas. Den fattiga renskötardottern från Malå blev en attraktion i både stimmiga ölkällare och fina salonger.

Så småningom blev hon känd över hela Europa, och med tiden alltmer självständig. Stina, som började som ett offer för sin samtid, blev en driven affärskvinna som under sitt korta liv både kunde hjälpa sina föräldrar ekonomiskt och köpa ett eget hemman.

Stina mättes och undersöktes under sin levnad, bland annat av rasbiologen Anders Retzius, och efter sin död 1854 ställdes hon ut på Karolinska Institutet. I år, 2024, begravs Stinas kvarlevor i Malå."

Mats Jonsson (f. 1973) är uppvuxen i Bollstabruk och efter många år i Stockholm bor och arbetar han nu i Sandslån i Ådalen. Sedan 15-årsåldern har han skildrat sitt liv i tecknade serier och har givit ut sju självbiografiska serieromaner och fyra illustrerade barnböcker. "

Stukmärken. De olika bolagens virke som skulle

Stukmärken.

De olika bolagens virke som skulle flottas gemensamt måste märkas vid avlägget, för att senare kunna skiljas åt.

Stukmärkningen gick till så att respektive bolags symbol slogs in i stockänden med hjälp av en stukhammare i samband med inmätningen.

Ägarmärket, det vill säga stukmärket, kunde bytas ut på hammaren. Med "stukning" menas att vedens fibrer deformeras.

Från 1950-talet lämnade man efterhand stukningsförfarandet, för att istället övergå till färgmärkning.

Kontakta oss! (Contact us!)

Contact