Kerstin Andersson: Vuovddesáme – berättelser om skogssamer i Flakaberg och svensk samepolitik
Välkommen till Maskinepoken på Gammplatsen där vi sänder föreläsningen och lyssnar till Kerstin Andersson tillsammans. Fika finns att köpa.
Från att ha varit ”de bästa”, enligt prästen Petrus Laestadius 1827, blev skogssamerna kallade ”onyttiga dagdrivare” knappt hundra år senare. Vad hände? Statsmakterna ville ta kontroll över naturresurserna i norr. Skogssamerna och deras renar var i vägen för nybyggare, skogsbruk och gruvor.
Kerstin Andersson har skrivit en släktberättelse om de första nybyggarna i Råne Flakaberg, skogssamerna Nils ”Massa! Matthsson Åsjåkk och hans hustru Brita Pehrsdotter Saivitz. Här finns vittnesmål om föräldralösa barn, nåjden Erik Sigga, Hatta-gubben och hans miniatyrrenar, lulesamiska språkmästare, heliga sjöar och silverskatter.
Boken sammanfattar också svensk samepolitik med rasbiologi och fråntagande av äganderätten till lappskatteland, men också rättighetskämparna Elsa Laula och Karin Stenberg.
Detta är en släktberättelse från Gällivare skogssameby och en snabblektion i svensk samepolitik med rasbiologi, lappmarksgränser och fråntagande av äganderätten till lappskatteland, men också om de samiska rättighetskämparna Elsa Laula och Karin Stenberg.
Boken är också ett bidrag till revitaliseringen av lulesamiska, ett allvarligt hotat språk enligt UNESCO:s språkatlas. Alla historiska kapitel är skrivna på svenska och översatta till lulesamiska av Per-Eric Kuoljok.
Kerstin Andersson är sjätte generationen efter Nils ”Massa” Matthsson Åsjåkk och hans hustru Brita Phersdotter Saivitz, de första skogsamiska nybyggarna i Råne Flakaberg. Hon har tidigare gett ut boken ”Unna Saiva – en skändad samisk offerplats”.
Detta är ett samarrangemang mellan Lycksele samiska förvaltningskommun, Lycksele Skogs- och sameförening och Medborgarskolan Lycksele.