Margaretakyrkan och brudstugan

Kontakta Svenska kyrkan i Lycksele om du vill genomföra exempelvis ett dop eller bröllop i Margaretakyrkan!

Kyrkan som är uppförd här på Gammplatsen har fått sitt namn efter den samiska kvinnan Margareta som verkade för att sprida den kristna tron. Margareta var verksam i slutet av 1300-talet. Kyrkan är en kopia av Lyckseles andra kyrka som var uppförd 1736. Det är en åtta-kantig kyrkbyggnad. Låset i porten är detsamma som i 1700-talskyrkan. Kyrkan används framför allt till bröllop, dop och andra firanden.

I anslutning till Margaretakyrkan återfinns Brudstugan. Det är en kyrkstuga från 1760 som byggdes upp på det vi idag kallar för Gammplatsen bredvid den andra kyrkan som uppfördes på 1730-talet. Den har flyttats runt på olika platser i centrala Lycksele, då Öhn/Gammplatsen övergavs i slutet på 1700-talet. Kyrkstugan har stått nere i Hamn och i Elinedal. I mitten på 1990-talet återfördes kyrkstugan till Gammplatsen.

Skogskojan

Den skogskoja som återfinns på Gammplatsen, utanför Skogs- och samemuseet, rymde 16 man. Det finns enkla väggfasta britsar och en eldstad i kojans mitt. Ofta i skogskojorna skulle hästen också rymmas.

Kägelbanan

Kägelbanan som är uppförd på Gammplatsen är från slutet av 1800-talet. Det uppfördes endast ett tjugotal liknande byggnader i Sverige vid den tiden. Det var medlemmar ur ”herrklubben” som roade sig med kägelspel, en föregångare till spelet bowling. Kägelbanan som finns på Gammplatsen har också under senare del använts som bostad.

Samegården

Den här byggnaden har haft flera namn, den går även under benämningen Mamsell Lovisas skola.

Mamsell Lovisa Bergström startade skola för sameflickor 1847 i Tannbäck. Mamsell Lovisa bodde i rummen intill skolsalen, hon undervisade ibland annat kristendom, läsning och skönskrift. 1865 skänkte Mamsell Lovisa byggnaden till Svenska missionssällskapet, som fortsatte med skolverksamheten fram till 1870.

1948 flyttades byggnaden till Gammplatsen och var den första byggnaden på hembygdsområdet. Mellan 1952 till 1969 användes huset som hembygdsgård och sockenmuseum. Mamsell Lovisas skola används idag av Lycksele sameförening. I anslutning till samegården finns samevistet, som har samiska byggnader såsom en timrad skogssamisk kåta, sydsamisk torvkåta, tre förvaringsbodar: en buerie (på en stolpe), en luovve (på fyra stolpar) och ett härbre.

Under 1600 och 1700-talet återfanns ett femtiotal kåtor på Öhn i Lycksele. 2003 byggde Lycksele sameförening upp vistet utanför mamsell Lovisas skola.

Diversehandeln

Precis som de andra husen längs affärsgatan stod Diversehandeln i Villarydsbacken. Villaryd är en av de äldsta stadsdelarna i Lycksele. Under 1800-talets början fungerade byggnaden som gästgiveri och skjutsställe. Här kunde resenärer äta, vila och byta häst.

Huset flyttades till Gammplatsen 1987 och är numer en diversehandel. Framför allt karameller och godis finns till försäljning under sommartid.

Rundlogen

Rundlogen har tidigare fungerat som tröskloge. Den byggdes på 1850-talet i Bjurträsk. Den uppfördes på Gammplatsen 1971. De fördelarna som fanns med att bygga en åtta-kantig loge var att korta timmerlängder kunde användas, och det innebar att golvytan blev stor och stabiliteten god. Tröskbulten drevs av en häst inne i logen. Sedan på tidigt 1900-tal ersattes både hästen och logen av motordrivna tröskor. Rundlogen förekom framförallt i Lappland och i Jämtland.

Karlbergsgården

Karlbergsgården uppfördes 1850 i ett väglöst land mellan Knaften och Brattfors. Parstugan var en vanlig byggnadstyp i Västerbotten. I den här parstugan bodde som flest en barnfamilj med 11 barn. Gården flyttades till Gammplatsen 1982.

Utanför Karlbergsgården finns delar av den Kulturbotaniska trädgården.